Om spontana äventyr.

Idag blir det om spontana äventyr med barn och vikten av att låta barnen vara med.

Ibland händer det bara att vi drar iväg, vi gjorde det mycket oftare förr innan vår älskade Dotter kom till oss men även nu händer det då och då att spontaniteten tar över. Igår var en sådan dag. Efter jobbet drog vi till ett par vänner som råkar vara min guddotters föräldrar ;-) Ja, egentligen åkte vi för att hälsa på henne men hennes föräldrar fick ju stå ut med oss också haha.

Ibland känns det som att folk tror att enbart för att vi nu är föräldrar så har vi tappat vår spontanitet och livsglädje. Jag förstår inte varifrån sådana föreställningar kommer och när jag får sådana vibbar vill jag bara skrika ut VI ÄR FÖRÄLDRAR, MEN VI ÄR INTE DÖDA.

Samt att vårt barn är en livs levande människa som mår bara bra av att faktiskt hänga med på olika saker och bekanta sig med världen :-)

Det har nog alltid varit svårt att vara förälder, men idag känns det som att alla tycker att de har rätt att lägga sig i och komma med ”bra tips”. Tack, men nej tack! Vill jag ha råd eller tips frågar jag efter det, ingen behöver tracka på mig någonting och bara för att någonting fungerade på ett barn behöver det inte fungera på ett annat… är det verkligen så svårt att förstå? Ja, hur som helst så åkte vi 5 mil enkelväg igår för att fika lite och umgås med min guddotter och hennes föräldrar :)

Teamwork vid cykel ihopskruvning.

Två pappor. Två döttrar. En cykel att skruva ihop. Teamwork när den är som bäst!

V tyckte det var jättespännande med ett barn och min guddotter tyckte att V kunde hålla fingrarna i styr och inte ta på hennes grejer haha. Barn är i alla fall ärliga, något som många vuxna borde lära av…

Hur gör ni med spontaniteten och tanken på att bara sådär, utan planering, åka iväg någonstans med era barn? Har ni förändrats i det avseendet sedan ni blev föräldrar?

Ha nu en underbar dag och ta hand om er och era nära och kära!

 

Share

Be happy! And be Yourself!


Med den här bilden och dess budskap vill jag önska Dig en underbar tisdag :-) Låt denna dag bli den dagen då du bestämmer dig för att bli den du är och inte den folk vill att du ska vara. Var sann mot dig själv och livet blir så mycket bättre, kanske inte i början men i längden!

Jag har också varit där, och hamnar där ibland även idag, när jag försökte bli sådan som jag trodde folk ville jag skulle vara. Att vara alla till lags och förlora sig själv är inte bra någonstans (förutom i kärleken, men det är en annan historia).

Kom ihåg att just Du är den viktigaste personen i ditt liv så snälla var den människan du vill vara och skit fullständigt i vad andra tycker.

Det kommer alltid finnas någon som tycker något, men det är den personens problem och inte ditt. Avundsjuka, missunnsamhet och andra negativa känslor kan göra människor till monster, men låt dig inte dras ned utan bär ditt huvud högt med stolthet och var sann mot dig själv <3

När du äntligen inser vikten av att vara sann mot dig själv kommer du förundras över varför du väntade så länge med att skita i vad andra tycker om dig. Tro mig, för det är verkligen en sanning utan modifikation! Livet är helt underbart när man lever det på exakt det sättet man vill och äntligen tillåter sig att vara lycklig på riktigt. Du kanske höjer på ögonbrynet nu och tänker att du är ju lycklig, och om så är fallet vill jag gratulera dig =) Men om du inte är helt säker eller ännu värre känner du dig olycklig eller bara lycklig på ytan, för du vågar inte känna efter djupt inom dig, vill jag skicka en stor styrkekram och skriva: börja läs det här inlägget från början och ta till dig allt.

Hjälper inte detta kan du alltid läsa mina tankar kring det tidigare och såklart ta till dig inlägget om lycka. Ha en fin-fin tisdag bloggissar och försök att hitta något positivt som kan göra livet bättre trots motgångar ni möter där ute.

Helt enkelt be happy and be yourself!

Share

Plugg hela dagen lång.

Som titeln säger tänker jag plugga hela dagen lång imorgon. Jag har legat på latsidan och inte ägnat mig särkilt mycket åt studier (som jag borde) vilket jag nu kommer ångra… Stressen är redan ifatt mig och huvudet värker men imorgon kör jag 9 timmar med Metodpraktikan och annat skoj som har med min uppsats att göra. Det tar tid att skriva en uppsats, även om jag skriver om något som ligger mig varmt om hjärtat (mitt yrke som kvinnofälla = genusperspektiv på vårdadministratörsyrket) så är det en process att sätta tankar på pränt. Därför ska det blir skönt att låsa in mig i min bubbla och skriva imorgon så fingrarna värker. 

Idag däremot och de senaste dagarna har jag ägnat mig mycket åt familjetid (som jag väljer före allt annat). Dagens familjetid bestod av 4 (!) timmars promenerande i Kalmar, lunch på Fiesta och sen slapp hemma hos päronen. Både jag och M har så satans ont i benen och fötterna att det är skamligt ;-) V däremot sov sig igenom halva promenaden för det gungade visst skönt i vagnen medan vi gick på de så kallade ”katthuvuden”, det vill säga kullerstenarna. 


Nu säger vi dock natti-natti till er för klockan är över 22 och det är dags för skönhetssömnen. Kram

Share

Drömmar och mål genom livet.

Dagen har gått i rasande fart och jag har fått svar på frågor som gjorde mig irriterad under hela helgen. Helt i onödan dessutom! Men man lär sig förhoppningsvis att ta det lugnt nästa gång och inte stressa om hela bilden inte är solklar. Impulsiv som jag är fick jag mig en riktig tankeställare idag, för vem lider av att JAG stressar och är irriterad? Jo enbart jag!
Jag ligger i sängen nu och tittar på mitt älskade barn som somnade för en stund sedan helt slut då första tanden har kommit och nästa är redan på väg. Mitt stackars barn som har ont och jag inte kan göra så mycket mer än att krama om, finnas där och ge den lilla dosen Alvedon som lindring. Det gör ont i mitt mammahjärta ska ni veta, fruktansvärt ont. Så här ligger jag och vakar över henne och tänker på hur drömmar och mål förändras genom livet. Innan min irritation och besvikelse gick över idag var jag fast besluten för en grej, men efter att ha fått klarhet i saken ändrade jag mig till planen från början av året. Nu låter det väldigt kryptiskt men vissa saker kan jag inte skriva ut på bloggen, det jag kan skriva är att det handlar om jobbet.
Så tillbaka till de mål vi sätter upp och drömmar vi har under årens lopp. Har ni samma mål som ni hade för något år sedan eller har era mål förändrats? Hur är det med era drömmar? Nu menar jag inte de ni drömmer på natten utan det ni drömmer om att göra/köpa/what ever. Är de detsamma som innan eller ändras de? För mig ändras både mål och drömmar. Vissa av drömmarna är kvar men de har bytt placering i önskelistan, medan andra har försvunnit och ersatts av nya. En sådan dröm är att äga ett hus på landet, den är kvar men inte på samma sätt då jag nu tänker på att V måste ha nära till skolan när det beger sig. Innan V kom ville jag bo ute på landet, helst med någon kilometer till närmsta granne, idag tänker jag på hur vi ska bo för att V ska ha det bäst.
Summan av kardemumman är att jag tror att beroende på vart i livet vi befinner oss och vad vi har i vårt bagage samt vad som händer oss under vägen så förändras våra mål och drömmar. Det vi önskar starkt ena dagen kan förändras till något vi helst undviker inom en snar framtid och det är det som är det underbara med livet! Att kunna ändra sig och överraska sig själv med personlig förändring.
Sov gott bloggisar när ni kryper i säng och dröm söta drömmar om det ni önskar :)

Share

Om när febern slår till. 

Feber, frossa och allmänt dålig mående. Det är en sammanfattning av hur jag mår just nu. Fick gå hem tidigare idag för det bara snurrade till och jag nästan kollapsade på jobbet. 

  
Vanessa tycker att jag är fjantig och himla tråkig samtidigt som inte orkar bära på henne :( selfies gillar hon bara att ta med pappa…

Hoppas ni mår bättre än jag! Kram

Share