-
Prestationsprinsessan tar semester.
Ångesten har hunnit ikapp mig så nu är det dags att dra hårt i bromsen och låta prestationsprinsessan ta semester. Jag orkar inte mer. Kroppen säger ifrån. Ryggen värker mer än vanligt, minnet sviker hela tiden och överskottskilon smyger sig på. Sen kollapsar jag på köksgolvet och blir rädd. Inte första gången, då bortförklarar jag det med lågt blodtryck. Men andra gången är det svårt att bortförklara när även alla andra signaler tjuter och lyser rött. Varför är det så svårt att nöja sig? Varför kan jag inte tillåta mig att vila? Att bara vara och njuta av tiden som finns? Jag behöver inte plugga NU, jag kan faktiskt göra…
-
Om prestationsångest.
Jag känner det, prestationsångest innan jag ens börjat med det jag ska. Studier tar mycket tid och visst jag valde det själv men… allt annat är så mycket roligare än att läsa all kurslitteratur och skriva uppgifterna. Varför känns det så? Jag läser ju det jag vill, väljer själv mina fristående kurser och känner alltid i början av terminen att ”yes, det här kommer gå galant” men sen, ungefär 2 veckor in i terminen, händer något. Jag blir orkeslös, trött och gnällig. Ingenting är roligt, allt är hopplöst och jag orkar bara inte med studierna. Nu när våren är här kan jag inte längre skylla på vinterdepressionen så vad? Lathet?…