-
Om att våga ta för sig!
Det finns människor bland oss som hellre klagar på allt och alla än tar tag i sina liv och gör något för att det ska bli bättre. Sen finns vi som faktiskt vill lyckas med det vi sysslar med och gör allt för att drömmen ska bli verklighet. Då kommer de där klagande människorna och missunnar oss andra lycka och framgång just för att de själva inte orkar göra någonting åt sina problem… därför var det extra roligt idag att läsa Jennifers inlägg om att lyfta fram varandra 🙂 Klart att vi bloggare ska lyfta fram de bloggare vi gillar! På detta sätt växer vi som människor och i slutet av dagen kan vi…
-
Bloggkärlek!
Inspirerad utav fina Jennifer tänkte jag sprida lite bloggkärlek mellan oss bloggare. Ni känner säkert till Bloggportalen (om inte så är det en tjänst där alla som bloggar kan regga sig och hitta andra bloggar av intresse) och jag tänkte att om ni gör mig till en FAVORIT där så gör jag Er till mina favoriter 🙂 För att göra just mig eller rättare skrivet min blogg till favorit ska ni klicka här. När ni gjort detta får ni gärna kommentera här under så att jag inte missar någon av er! Så låt oss sprida lite bloggkärlek och ha nu en underbar tisdag bloggissar! Kram
-
Om bröllop och shopping och verkligheten runt omkring oss.
Idag är det prinsbröllop mellan prins Carl Philip och hans Sofia (i skrivande stund redan prinsessa av Sverige). Det är kärlekens dag med massa mys, fina klänningar, rörande tal och musik som överraskar. Det är också en dag då många begav sig till shoppingcenter och shoppade loss (läs: sådana som jag). Idag köpte jag mig ett par byxor och en enkel blus som jag visar er under veckan som kommer 🙂 Men förutom detta är det också en dag av sorg då vi påminns om den hemska verkligheten som lurar runt hörnet. Bland oss finns det människor, eller rättare skrivet odjur, som har kapacitet att ta en annan människans liv… …
-
Om mötet på Auroramottagningen.
Idag var det dags för mötet som jag väntat på länge. Det är väl tur att graviditeten tar sin tid och att en hinner tänka både en och tusen gånger på vad det är en ger sig in på samt kunna ändra sig i alla möjliga frågor. Redan dagen då jag fick kallelsen till Auroramottagningen visste jag att jag ångrade mitt beslut om kejsarsnitt och egentligen vill föda vaginalt. Idag fick jag det bara bekräftat att mitt beslut är bara mitt och det är det rätta för mig. Jag vet att jag innan har skrivit om att kejsarsnittet är det enda jag kan tänka mig men tack och lov har vi människor…
-
Om drömlivet som sker och det underbara som kommer.
Det börjar närma sig, både bebisen och flytten. Det är en underbar känsla att känna att allt faller på plats, trots motgångar som uppstår dagligen, känner vi oss peppade till att fortsätta. För vi gör allt detta för oss, för att må bra och för att förverkliga våra drömmar. Även när vi vet att början på det nya stället blir kämpigt och lite fattigt ekonomiskt känner vi oss mer än nöjda med beslutet att ta vårt pick och pack och dra mot nya utmaningar 🙂 Jag är så himla tacksam över att leva med mannen i mitt liv. Han är den bäste för mig och ett liv med honom…
-
Om att se det positiva i det negativa.
Jag lär mig detta varje dag. Trots negativa saker försöker jag se det positiva i allt, och jag måste erkänna att det går faktiskt rätt bra 🙂 Idag blev jag till exempel varse om det jag misstänkte i 5 veckors tid, nämligen att jag skulle bli blåst på mitt sommarjobb. Hur visste jag det? Jo min chef (jag är timanställd med garanterade 1 till 3 dagar per vecka fram till sista augusti) har undvikit att svara på mina mejl i 5 veckor och först förra veckan skrev han att han ville boka ett möte ang sommaren. Till saken hör att strax efter Påsk när jag försökte få till ett möte…
-
Om all oro kring bebisen.
Först kunde vi inte bli gravida, sen fick vi beskedet att jag kommer aldrig kunna få biologiska barn… Vi sörjde men bestämde oss för att hitta annat i livet och leva lyckliga utan biologiska barn. Nio (!) år efter första försöket att bli gravida plussade vi, mot alla odds, mot läkarnas uttalanden. Efter det kom rädslan för missfall fram till vecka 13, sen oron för om allt är bra med bebisen och om RUL kommer gå bra. Efter RUL längtade vi till BM besöket där vi fick lyssna på bebisens hjärta och nu i vecka 27 går jag och oroar mig för att bebisen ska dö i magen… Idag kände…
-
Om att det oundvikliga närmar sig.
Snart är bebisen här, enligt gravidappen har jag bara 101 dagar kvar på att förbereda mig för det som komma skall… Det känns pirrigt och härligt men också skrämmande. För hur förbereder jag mig för detta? Jag älskar redan den lilla människan som simmar inuti min mage, det är inte det jag behöver förbereda mig på. Det som skrämmer mig mest är förlossningen. Redan tidigt i graviditeten sa jag att jag vill ha ett kejsarsnitt, därför har läkaren skickat remiss till auroramottagningen. Därifrån fick jag bekräftelse på att de har mottagit remissen och nu är det en djäkla väntan på en tid. Det där med förlossning har jag aldrig funderat…
-
Mellan hopp och förtvivlan.
Jag har deppat och rest mig upp. Flera hundra gånger de senaste dygnen, känns det som… För å ena sidan vill jag flytta och bo närmare föräldrarna men å andra sidan vill jag inte beröva M möjligheten till att utvecklas på jobbet. Därför tänker jag positivt på att tacka nej till lägenheten i Kalmar och stanna kvar i Göteborg i alla fall till jag är klar med min utbildning. Så planen verkar ha förändrats helt och jag funderar på det jag läste en gång om att man aldrig ska ta stora beslut när en väntar barn. Det kanske stämmer ändå… Jag skulle ju fortsätta plugga och jobba extra när bebisen…
-
Om när en gör saker innan en tänker.
God morgon bloggissar! Idag är en dag då det känns som att vi (med betoning på jag) har rusat fram i vissa beslut utan att tänka till ordentligt. När man har drömmar och vill något är det lätt att vara subjektivt och extremt positivt (japp, se på allt med rosa glasögon på) istället för objektiv och realistisk. Vi har ansökt om en lägenhet och fått ett erbjudande som i stort betyder att vi får lägenheten om vi tackar ja (vi står som nr 1 i kön). Jättespännande och roligt men ju närmare det blir desto mer problem ser vi med det. Nu har vi 6 dagar på oss att fatta…