Helvetesveckan 2017. Dag 6.

Fira livet, happy day eller helt enkelt positiva dagen i helvetesveckans schema. Hela dagen har jag varit positiv, jag behövde inte anstränga mig särskilt mycket till det, men vid vissa tillfällen tänkte jag till lite extra. Jag lever redan nu enligt devisen ”hellre positiv än negativ” och gillar att sprida glädje kring mig, så dagens uppgift var inte jättesvår. Dock var det vid vissa tillfällen extra ansträngande att faktiskt inte explodera och det gäller stunder då min älskade Dotter drev mig till vansinne… men jag klarade det bra.

Glädjespridare.

Be Happy!

Det är mitt enkla budskap till er alla, just be happy.

Kom ihåg att även om ni inte kan ändra på vissa saker som sker, så kan ni alltid ändra på er inställning till dem. Jag har många gånger skrivit om vikten att vara positiv. Jag har också ett flertal gånger skrivit om vikten av att fira livet. Så glöm inte att göra det! Lev livet i dag och njut i fulla drag av det liv du har. Tänk inte i banor som att du kan börja leva när du fått nytt jobb, gått ner i vikt eller träffat den rätte. Livet pågår här och nu och det är viktigt att komma ihåg. Så fira ditt liv, för det är bara du som kan leva det.

I morgon är sista dagen på helvetesveckan och jag vet redan nu att jag kommer köra en sådan grej varje år. Minst en gång om året för att påminna mig om hur jag kan bli mitt bästa jag. Det är just det hela experimentet går ut på. Att bli mitt bästa jag och leva såsom jag önskar. Drömmar, som jag skrivit om tidigare, håller oss flytande även när tillvaron känns hopplös. Så sluta aldrig drömma utan ta för er istället och planera, organisera och bli era bästa jag!

Share

Internationella Kvinnodagen 2017.

Lön hela dagen är det som borde stå på alla söta, kommersiella ting som männen köper till kvinnorna idag. Nu är jag helt och håller politiskt okorrekt för jag generaliserar förhållanden till hetero. Men just i detta känner jag att det behövs. Vi kvinnor arbetar 1 timme GRATIS varenda en dag, året om medan männen får betalt fullt ut. Varför ska det vara så?! Visst är det orättvist? Så istället för att köpa grejer med texten ”jag älskar dig” och liknande tycker jag att de som verkligen älskar sina kvinnor bör engagera sig i ämnet. Detta för att alla människor ska få betalt för sitt arbete, oavsett kön.

Förstå mig rätt! Jag tycker absolut att i dag är en dag att fira! Självklart ska vi fira oss kvinnor och de som vill får gärna köpa söta ting till sina kvinnor, men jag personligen vill hellre ha ett samhälle där alla människor får betalt för det de gör. Oavsett om de har en snopp mellan benen eller inte. Utvecklingen går framåt, det kan man se i statistiken, men det går alldeles för sakta! När projektet Lön hela dagen startade var klockslaget då kvinnor slutade att få betalt 15:51, i dag 5 år senare är klockslaget 16:00 vilket betyder att vi kommer först få betalt för en hel arbetsdag år 2050! Skrämmande!

Ett jämställt samhälle gynnar alla människor och det är verkligen dags att alla inser det. Jag tycker att det är synd att sådana projekt som ”Lön hela dagen” enbart uppmärksammas på just Internationella Kvinnodagen. Varför kan vi inte tänka på det året om och arbeta för ett bättre samhälle för oss alla? Är det verkligen för mycket begärt att alla, oavsett kön, ska kunna arbeta med det de vill och få betalt för hela arbetsdagen?

Säg mig, hur kan man inte vara feminist när verkligheten ser ut så där?

En feminist är en person som kämpar för mäns och kvinnors lika rättigheter, oavsett kön.

En feminist är en person som kämpar för mäns och kvinnors lika rättigheter, oavsett kön.

Det borde vara en självklarhet att kvinnor likt männen får lön hela dagen och med de orden önskar jag er en god natt!

Share

Hur får man ett lyckligt äktenskap?

Hur man får ett lyckligt äktenskap är en fråga som många ställer sig. Lite då och då kommer det artiklar om ämnet. Det finns såklart inget enkelt svar som kan tillfredsställa alla människor. Men det finns ett råd som jag vet fungerar och det är att faktiskt umgås med varandra. Att vara tillsammans, prata med varandra och ta sig tid att lyssna på varann är superviktigt.

Under livets gång har jag sett många par som prioriterat allt annat än just sitt förhållande. Dessa par blir sedan väldigt förvånade varför de plötsligt går skilda vägar. Tyvärr blir det ofta otrevliga skilsmässor där folk skyller på varandra. Ett förhållande, oavsett av vilket typ, kan likställas med en blomma. Vattnar du den så blommar den och lever, men om du glömmer bort den och slutar vattna och ge näring så dör den till slut. Samma sak händer i ett förhållande. Kärleken i sig själv räcker inte för att hålla ett äktenskap levande, man måste ge det tid och engagemang från båda hållen.

I år har jag och Maken varit tillsammans i 12 år och i december kommer vi fira vår 11e bröllopsdag. Vi har gått igenom mycket, vi har haft våra kriser men än i dag står vi enade och lyckliga. Varje kris har gjort oss starkare för att vi har pratat oss igenom allt! Vi går aldrig till sängs som ovänner utan löser alltid problemet innan vi lägger oss. Även när det hände riktigt otrevliga saker mellan oss så pussades vi innan vi somnade. Detta gäller även då vi kanske inte löst problemet helt, vi somnar i samma säng och pussas god natt och gör typ en paus i diskussionen till dagen efter.

Just att prioritera förhållandet, prata med varandra och verkligen lyssna på vad partnern har att säga tror jag är nyckeln till ett lyckligt äktenskap.

Alkoholfritt vin och frukt. Lyx för småbarnsföräldrar.

 Lyx för småbarnsföräldrar, alkoholfritt vin och frukt.

Varje kväll tar jag och Maken oss tid att umgås, även om det bara blir 20 minuter. I dag är det ingen skillnad trots att jag är helt slut efter att ha vabbat med V som var extremt gnällig och krävande. Samtidigt har Maken väldigt ont i sin axel efter bilolyckan. Men vi tar oss tid att vara tillsammans, prata lite och framför allt kramas. Kom ihåg att närheten är en av de viktigaste pusselbitarna i både ett parförhållande och i förhållanden mellan föräldrar och barn. Närhet gör oss trygga.

Share

Kvällen då hjärtat hoppade över ett par slag.

Hjärtat hoppade över ett par slag.

Det hände för exakt en vecka sedan. Jag och Prinsessan var hemma och skulle ha fredagsmys medan Maken skulle iväg och bowla. Han skulle umgås med ett par vänner och min far, varför han hämtades av mina föräldrar och så åkte de iväg. Efter kanske en halvtimme ringde mobilen och jag såg att det var Maken som ringde. Eftersom jag känner honom så väl så svarade jag med frasen ”vad glömde du nu?” men jag fick inget svar. Efter att ha sagt ”hallå” ett antal gånger svarade han till slut med ”vi har krockat”. Sen blev det knäpptyst. När han väl öppnade munnen igen fick jag veta att de krockade knappt 1 km från vårt hem, så jag klädde på mig och Dottern och sprang dit. Jag sprang med barnvagnen så fort att benen värkte. Det jag såg när jag kom fram var chockerande.

Bilen efter trafikolyckan.

Bilen efter trafikolyckan.

Massa blåljus, två ambulanser, en polisbil och en brandbil.

Hur mycket folk som helst och så min familj. Jag såg bara Maken och pappan, ingenstans syntes mamma som också befann sig i bilen. När jag släpptes förbi av räddningstjänsten fick jag syn på mamma som satt kvar i bilen och grät. Bilen var totalkvaddad och bilen de krockade med hade en skada på höger sida. Maken gick i cirklar och klagade över axel- och nacksmärta. Pappa var efter omständigheterna bra, hade bara ont i ena handen.

Ambulanspersonalen stabiliserade min mamma och la henne på en brits för att sedan flytta över henne till ambulansen. Hon kunde inte röra sig själv och det var hemskt att se henne. Efter en stund kom tredje ambulansen som tog hand om min man. Sen kom assistanskåren och bärgade föräldrarnas bil. Och mitt i allt detta fanns det en kvinna som hade en reflexväst på sig och som jag senare fick veta var en ängel i kaoset.

Fortsättning på detta inlägg kommer i morgon, för det blev för långt för att rymmas i ett när jag väl satte mig ner och skrev.

Tänk på att hålla hastigheten och var uppmärksamma i trafiken bloggissar!

Share

Nästa år blir mitt år!

Sådär säger jag varje år och vet ni vad? Det stämmer! För varje år är mitt år för det är bara jag som kan påverka hur mitt liv blir. Nu menar jag inte saker som olyckor och att pengarna inte alltid räcker till utan hur man ser på saker och ting och vad man vill göra med det. Jag försöker vara positiv även om det stundvis är väldigt svårt. När jag har ont och allt skiter sig, ja då är det inte lätt att vara sådär klatchigt positiv hela tiden, men jag försöker att se det positiva i det mesta.

I slutändan är det bara vi som kan påverka vårt humör och hur vi vill må, och då jag vill må bra vill jag se det positiva.


Snart är december slut och det är så himla svårt att förstå att hela året nästan har passerat. Tänk att min älskade Dotter har lärt sig en massa detta år och växt så det knakat! Min käre Man har tagit steget och sagt upp sig från jobbet och ska nog helt byta bana inom arbetslivet. Själv har jag fått tillsvidare anställning, tagit högskoleexamen som vårdadministratör och hunnit med både det ena och det andra. Det jag inte har hunnit med är en egokryssning till Polen och att få en ny Louis Vuitton väska, men vad gör det om 10 år? Absolut ingenting för jag har gjort sådant som många bara drömmer om.

Vi, alltså vår lilla familj, har rest till Polen, varit i Göteborg och vi har pimpat vårt hem och möblerat om måååååånga gånger. Sen har vi köpt en ny bil som jag förhoppningsvis kan köra själv alldeles snart. Livet leker med andra ord. Och för nästa år har jag planerat ännu mer. Det första stora som väntar är älskade Lenas bröllop i maj… ni anar inte hur mycket jag längtar!! Sen har vi planerat lite löst för en tripp genom Europa till sommaren, inget spikat pga. olika omständigheter men planen finns och det skulle bli riktigt kul om vi kunde genomföra den.

Så tro mig när jag säger att nästa år verkligen blir mitt år med allt vad detta innebär!

Share