Äntligen är vi i Dublin. 


Jag ligger i sängen och läser Helvetesveckan av Erik Bertrand Larssen. Bredvid mig sover Dottern. Vi är helt slut efter resan och olika intryck. Men äntligen är vi på plats i Dublin. 

Tågresan och sedan flygresan har gått bra. Jag kommer skriva mer om detta när jag orkar. Just nu är jag helt slut och ska strax lägga ifrån mig surfplattan. Ögonen går i kors och jag klarar inte ens att läsa längre. Trots att jag är SÅ intresserad av att läsa boken att jag nästan spricker. 

Lite kort om Dublin: det regnar. Så Irland visar sig från sin mest kända sida ;-) Dock är det riktigt varmt, på gränsen till för kvavt. Men vi klagar inte! Hellre det än kylan i Sverige. 

Nu önskar jag er en god natt. Själv ska jag försöka sova medan nattlivet fortsätter utanför. Vi bor trots allt mitt i centrala Dublin…

Share

Reumaveckan 2016 i Umeå.

Reumaveckan 2016 i Umeå.

De senaste 3 dagarna, idag inkluderat, har jag varit i Umeå på årets konferens under namnet reumaveckan. Det är en konferens som anordnas av bland annat Svensk Reumatologisk Förening, Svenska Reumatikerförbundet och många läkemedelsföretag samt Umeå stad. Besökare eller rättare skrivet deltagare är läkare (framför allt reumatologer), sjuksköterskor, fysioterapeuter (sjukgymnaster), arbetsterapeuter och i år även medicinska sekreterare (dock var en av mina kollegor från Kalmar redan med när veckan anordnades i Tylösand).

En del av reumaveckans program.

En del av reumaveckans program.


Jag har tyvärr inte pratat med en enda sekreterare/vårdadministratör under de här dagarna, men jag har pratat med massa andra spännande människor. Det är inte lätt att hitta ”rätt” profession i havet av närmare 400 personer! Det var inte heller meningen egentligen att jag skulle följa med utan en av mina kollegor skulle göra det, men på grund av flygrädsla fick jag nöjet i år. Men nästa år får hon åka till Västerås, då konferensen kommer ske där då =)

Dagarna har varit väldigt intensiva. Vi började i tisdags med att flyga från Kalmar 06:25 mot Arlanda för en mellanlandning och sen vidare till Umeå. Väl på plats hade vi 2 timmar innan konferensen startade med lunch och introduktion och sen var det fullt ös medvetslös tills nu!

Jag har precis landat hemma (inlägget som ni förstår skrivs medan jag flyger hem, men publiceras först när jag landat) och ska nu vila och umgås med min underbara familj som jag saknat något fruktansvärt. Imorgon är det en ny arbetsdag, dock på plats i Kalmar, och sen tar jag en välbehövlig helg. Ni anar inte hur mycket jag saknade mina änglar, de är anledningen till varför jag inte kan ta ett jobb med långt pendlingsavstånd eller många resor inom jobbet, hur lockande jobbet än är.

Just nu känner jag att min familj är det viktigaste och även om det var riktigt kul att få följa med till Umeå och konferensen så kommer jag nog tacka nej i fortsättningen till sådana eskapader. Det kommande som jag redan tackat ja till är våra upptaktsdagar på Öland i slutet av september, men efter dessa kommer jag stanna kvar i Kalmar tills vidare =)

Share

Tapas när den är som bäst, Pinchos!

Jag älskar tapas! Igår käkade jag och några kollegor på Pinchos i Umeå och maten var gudomlig. Jag tog vitlöksstekta champinjoner, burrito med kycklingfärs, ostbollar och fish&chips :) Proppmätt gick jag därifrån och jag längtar till de äntligen ska öppna i Kalmar. Har ni käkat på Pinchos någon gång? 

Om inte kan jag avslöja att det är en app-restaurang, man beställer alltså mat och dryck via appen. Sen får man ett meddelande när maten och drycken är klara så hämtar man dessa själv. Och betalningen sket också i appen, men man kan betala normalt med kort om man vill :)

Härligt med sådana ställen där det är mysigt och samtidigt högt i tak och avslappnat. Vilken är eran favvo-restaurang?

Share

Om spontana äventyr.

Idag blir det om spontana äventyr med barn och vikten av att låta barnen vara med.

Ibland händer det bara att vi drar iväg, vi gjorde det mycket oftare förr innan vår älskade Dotter kom till oss men även nu händer det då och då att spontaniteten tar över. Igår var en sådan dag. Efter jobbet drog vi till ett par vänner som råkar vara min guddotters föräldrar ;-) Ja, egentligen åkte vi för att hälsa på henne men hennes föräldrar fick ju stå ut med oss också haha.

Ibland känns det som att folk tror att enbart för att vi nu är föräldrar så har vi tappat vår spontanitet och livsglädje. Jag förstår inte varifrån sådana föreställningar kommer och när jag får sådana vibbar vill jag bara skrika ut VI ÄR FÖRÄLDRAR, MEN VI ÄR INTE DÖDA.

Samt att vårt barn är en livs levande människa som mår bara bra av att faktiskt hänga med på olika saker och bekanta sig med världen :-)

Det har nog alltid varit svårt att vara förälder, men idag känns det som att alla tycker att de har rätt att lägga sig i och komma med ”bra tips”. Tack, men nej tack! Vill jag ha råd eller tips frågar jag efter det, ingen behöver tracka på mig någonting och bara för att någonting fungerade på ett barn behöver det inte fungera på ett annat… är det verkligen så svårt att förstå? Ja, hur som helst så åkte vi 5 mil enkelväg igår för att fika lite och umgås med min guddotter och hennes föräldrar :)

Teamwork vid cykel ihopskruvning.

Två pappor. Två döttrar. En cykel att skruva ihop. Teamwork när den är som bäst!

V tyckte det var jättespännande med ett barn och min guddotter tyckte att V kunde hålla fingrarna i styr och inte ta på hennes grejer haha. Barn är i alla fall ärliga, något som många vuxna borde lära av…

Hur gör ni med spontaniteten och tanken på att bara sådär, utan planering, åka iväg någonstans med era barn? Har ni förändrats i det avseendet sedan ni blev föräldrar?

Ha nu en underbar dag och ta hand om er och era nära och kära!

 

Share

God morgon från västkusten!

Den här donnan sover, jag är vaken sedan 04:50… Alla andra sover, men det gör inget då jag har många tankar som behöver segregeras. Vi är på västkusten (bästkusten) och hälsar på ett par vänner och gör lite andra ärenden. Det känns overkligt att vi bodde här för bara 11 månader sedan! Tänk vad tiden går… och tänk vad underbart när man ses efter så lång tid och känner som om tiden stått still. Fantastisk känsla :) 

Nu när klockan är typ 6 ska jag försöka få de andra att vakna. Ha! Tänk att jag har blivit en MORGONMÄNNISKA! 

Share